Det här var ju ett lite kul ämne. Abolsut inte lätt men tankeväckande. Får ju lov att erkänna att jag funderat mest hela dagen på hur jag ska lösa denna uppgift. Och jag tror jag kommit på en bra lösning.

Jag har ett par riktigt nära och älskade vänner och jag väljer att sammanfatta dem i ett.

Det som gör att jag värderar mina nära vänner så otroligt högt är den respekt, den omtanke och den förståelse för vem jag är och varför jag är som jag är. För detta älskar jag er mer än vad ni säkert förstår.

Ni vet när jag har en bra eller en dålig dag och tar det utan att rynka på näsan eller lyfta på ögonbrynet. Ni kan tillbringa en hel dag med mig utan att säga ett ord eller babbla stupalöst. Ni skrattar med mig och ni gråter med mig. Hos er vågar jag lätta på fasaden och riva delar om muren... Och jag vet att ni finns där 24/7 för mig..

Kan inte med ord egentligen berätta hur mycket jag tycker om er, älskar er och värdesätter er.. Mina darlings.  

Tack för ikväll. Var rädda om varann och kramas i massor.

Idag kom min son hem från skolan för att han hade ont i huvudet och mår illa. Bara att konstatera att han just idag har en svår släng av graviditet.... 

I vilket fall som helst hade han idag funderat - kan ju vara därför han hade huvudvärk...

Djupa funderingar har han haft. För när han kom innanför dörren säger han på sitt lite underfundiga sätt: Mamma, jag har funderat. Vad har du för ursäkt?? Ööööö på vad, undrar jag. Jo se du mamma, alla kvinnliga bloggare som jag vet om har KATT!! Jaha, tänker man då. Hur tänker han nu?? Bara min son som kommer på sådant här..

Så det var ju bara till att komma på en tillräckligt god ursäkt/undanflykt till monstret som bor här och mitt ibland hysteriska bloggbehov..

   Monstret...

Så då konstaterade jag ju snabbt att jag äger inte katt egentligen, jag har bara delad vårdnad om monstret. Så jag har ju BARA 3,75 kg katt som jag kan kalla min... Inte för att jag vet vilken ände eller sida av katten det e som e min men det spelar ju mindre roll. Kanske kan få välja det efter hans dagshumör??

Min vän Titti - som jag har lurat till att börja blogga - som "äger" de andra 3,75 kilona gav sonen svaret: Att hon ägde inte katt när hon började blogga... För då hade ju monstret flyttat hit och då gör det ju inget.. Klurigt svar men hon kom inte undan.. För enligt sonen är hon ändå en kattbloggare..

Så hur är det nu med er...

HUR MÅNGA AV ER ÄR KATTÄGARE???? Upp till bevis så jag kan överbevisa min son!!!!!

Kramen på er.

Då sitter jag här igen och ska fundera ut något riktigt klurigt. Eller egentligen skulle jag kanske göra ett riktigt botteninlägg och bara prata dravel.. Fast det e ju inte jag....  Inte för att jag alltid har världens djupaste eller viktigaste eller mest intelligenta  inlägg men att sjunka till fjortis nivå, det ska jag nog inte..

Dagens ämne är ju MIN HÖGSTA ÖNSKAN JUST NU...

Det kan man ju göra hur mycket som helst av.. Jag skulle ju kunna säga att jag önskar mig FRED PÅ JORDEN eller massor av PENGAR eller en GOD HÄLSA eller något annat blahablahaigt..

Fred på jorden tror jag faktiskt inte på - inte så länge det finns mer än två människor som vandrar runt på jorden i alla fall.

Pengar i obegränsad mängd hade ju varit trevligt - men jag har trots allt så jag klarar mig och min familj. 

God hälsa är ju ett relativt begrepp - jag har mått bättre och varit friskare men jag är inte döende så jag klagar inte..

Så därför hoppar jag över de där banala tingen..

Näe, min högsta önskan just nu är nog helt ärligt EN MASSA KÄRLEK!!!!

Å då menar jag i alla de bästa formerna.. Ett vänligt ord här/på FB/per SMS osv. En kram av mina barn och mina älsakde vänner. En uppskattande blick som får mig att känna mig vacker trots att jag idag springer runt i mjukisbrallor i pastellfärg och KNALLröd t-shirt och ser ut som ***...  Ja du ser ju själv - ingen vacker syn.. 

Hade ju varit helt underbart om någon hade kommit med en blomma eller en ask choklad (inte för att jag äter eller tål det) eller något annat sött..

Att ha någon att krypa upp hos och med, att få sova sked med (med eller utan kläder ).

Japp precis så... Kärlek i dess bästa form är min högsta önskan just nu...

Där får det räcka för ikväll innan jag sitter här och blir sentimental.. För det kan jag ju inte tillåta mig.. Jag som är lite machogirl annars.. 

Så godkväll på världen. Var rädda om varann och kramas i massor .   

Tisdag idag och höstvädret är totalt. Blåser halv storm och regnskurarna avlöser varandra. Så då är ju tanken på att få bjuda på en riktigt god 3-rätters middag rätt behaglig. Kan ju dock bli lite knepigare att välja ut fem kvinnor jag skulle vilja ha vid mitt bord.

1. Babben Larsson. För jag tycker hon verkar vara en underbart härlig varm person. Jag tror att hon skulle ha mycket att tillföra i samtalen över maten. Och har vi riktig tur så kan vi ju få en hel show som sen kvällsunderhållning.. 

2. Katarina av Aragonien. Henrik VIII första fru. En kvinna som imponerar mycket på mig. Hon kom som 14-åring ensam till England för att gifta sig med en total främling. Utan att kunna språket eller något styrde hon ändå landet under flera år med bravur. Efter det tröttnade Henrik på henne och ville byta ut henne. Något som visade sig inte vara så enkelt. Henrik försökte med allt för "att bli av med" henne. Trots detta stod Katarina på sig och hävdade hela sitt liv att hon var Drottning av England. Med all rätt i världen tycker jag. En stark kvinna som stod upp för sig själv redan på 1500-talet. Impressed impressed.

3. Jenna Jameson. En kvinna som fascinerade mig när jag för ett par år sedan läste hennes biografi. Att ta sig igenom allt hon tagit sig igenom och ändå känna sig nöjd med sitt liv och inte det minsta bitter. En kvinna som står för de val hon gjort i livet och gör det med rak rygg. Och tänk att man kan känna så när man gett sig in i en av de hårdaste branscherna i livet. Tror hon skulle ha mycket att tillföra i samtalen också. Dessutom verkar hon vara en kvinna med en trevlig sorts humor, enligt hennes biografi.

4. Lady Gaga. För att jag skulle vilja komma på hur hon är funtad i huvudet. Jag kan visst uppskatta hennes musik men försåt inte för ett ögonblick alla hennes märkliga utstyrslar. Är de egentligen hennes?? Eller tar hon på sig dem enbart som pr-trick? Tänk vad kul det skulle vara om hon kom hem till mig i mysbrallor och en urtvättad t-shirt(typisk Anna-klädsel) istället för köttklänningen.... Sen kan hon ju få sjunga en liten truddelutt som tack för maten.

5. Maria Montezzami. Bara för att jag tycker hon är löjligt söt och hon får mig att le. Nu tittar jag inte på Hollywoodfruar eller vad det heter men de gånger hon dyker upp i sina reklamfilmer kan jag inte låta bli att le... "Känslan av vått" osv... Tror hon skulle komplettera mitt middagsbord till total fulländning..

Och med denna blandning kan jag ju verkligen ta ut svängarna vad gäller mat, dukning osv... Har alla möjligheter att bli en toppenkväll..

Så nu ska jag gå och komponera min middag... Toudelouen...

Var rädda om varann och kramas i massor.  

Går det att klia sig själv på ryggen?? Visst finns det vissa bekymmer med att göra det. I synnerhet om man inte har några babianarmar.... Men om nu inte armarn räcker till finns det ju annat man kan ta till, så som dörrpostar, klipinnar elelr helt enkelt en kam eller borste. Inte fasen behöve man någon annan som kliar en på ryggen??

Eller om det är just det fysisk kliande är det helt okey att be någon annan att klia en på ryggen..

Dock är det så att jag upplever det som att allt för många försöker inte ens klia sin egen rygg på något vis.... Utan istället har de andra till att tvätta deras smutsiga byk och smyger själva runt bakom knuten... Hmmm, ett mycket fult beteende i mina ögon..

Denna bilden får beskriva det jag menar... 

Någon tycker och tänker omkring någon annan men de har inte kurage eller stake nog att ta det själva och stå för det.. Vilket hade varit mycket ärligare.

För ett par dagar sedan var jag hos en av mina vänner som berättade om sin nya granne. Granne är nu väldigt trevlig när min vän springer på henne. Hon smilar och pratar väder och vind... Inte en sur min där inte. Dock är det nu så att för ettpar dagar sedan hade min väns hyresvärd framfört klagomål till min vän - från den nya grannen. Min vän skulle ha spelat alldeles för högt på stereon. Visst sådant kan hända. Men i det här fallet försökte inte grannen påtala detta direkt för min vän. Ingen påringning på dörren och Ursäkta kan du sänka? Näe, istället går vi via värden.. När min vän frontar sin granne så menar hon då på att, Näe ringa på ville hon ju inte för då kunde det bli dålig stämning mellan dem.. Öööö, vad blir det om man nu som hon kryper in bakom ryggen på värden!!! Ska väl dessutom tillägga att min vän passerat 50 och brukar inte hålla på att spela vare sig högt och inte speciellt sent på kvällarna....

Sen har vi de egotrippade.. De där som tror att hela jorden kretsar kring dem! Och som inbillar sig att om de inte är ute en kväll och något händer, tex gruff mellan två bekanta, så måste ju orsaken vara DET STORA EGOT.... För givetvis är det så att den ena bekanten står på vänligare fot med EGOT än den andra bekanta... Eller?? Den typen av diskussion försegick i min bekantskapskrets under helgen. En av mina bästa vänner hamnade i lite gruff med en bekant. Dagen efter blir min vän kontaktad av en annan bekant(INTE närvarande under gruffet över huvudtaget) och ifrågasatt om vad som hände och varför min vän bråkar med EGOTS kompis.... När EGOT får höra att hon inte varit orsak till gruffet eller ens varit på tapet förtsätter hon ändå älta... OCh ifrågasätta vad som hände. EGOTS polare(som var stenpackad och mer därtill) kunde ju inte stå för vad hon gjort utan allt skulle bero på min vän och då måste det ju bero på EGOT... Mycket märkligt resonemang.. EGOTS polare ställde inte en fråga om vad som hade hänt (hon hävdar ju att hon inte kommer ihåg något) och efteråt har hon bytt sida på gatan osv... Fega krakar.

Och har ni tänkt på det där som brukar förekomma mellan tjejer??? Den ena tjejen frågar den andra - Är det okey om jag stöter lite på XXXX ikväll? Ja men visst blir oftast svaret.. Så går det en stund så kommer sen den andra tjejens andra polare och säger till den första att XXX gillar inte att du stöter på XXXX. Varför måste andra tjejen skicka ytterliggare en polare att framföra sitt ärende?? Hade det inte varit mycket enklare att säga det själv?

Å nu kan vi ju ta den tunga biten... JOBBET!!!! För vem har inte råkat på fenomenet där? Arbetskamraterna sitter vid fika/lunch och pratar om orättvisorna på jobbet. Bla bla bla Det är ju för jäkligt bla bla bla... Det finns alltid någon som är schysstPellen som säger att jag tar upp det här på nästa möte med chefen/blir ombedd att ta upp det. Samtliga runt bordet sitter där och ler lyckligt och andas ut och lovar dessutom ATT JAG SKA MINSANN BACKA UPP DIG BARA DU LYFTER DET.... Känns det igen?? När det väl är möte och schysstPelle lyfter frågan så är det helt plötsligt inte en käft som håller med, oftast är det till och med så att de som skrikit mest på fika/lunchen är de som helt plötsligt tycker precis tvärtom... Suck suck säger jag bara. Det är så tråkigt när andra ska ha någon till att klia dem på ryggen på det viset...

Och är det verkligen värt det och mår de som blivit kliade bättre?? Har det verkligen slutat klia på deras rygg?? Det tror ju inte jag för ett ögonblick..

Näe tacka vet jag lite raka rör och kurage i nacken... I slutändan tjänar man nog mer på det, eller??? Sanningar och ärlighet svider kanske för stunden men lämnar färre sår/spår efter sig än ett riktigt ryggkli...

Dagens inlägg är nog det enklaste hittills för min del.. Eller i och för sig finns det ju massor med saker som jag skule vilja ha. Fred på jorden, mat åt alla, Solsken året om och annat som inte kommer hända.. 

Rent personligen finns det inte så mycket jag vill ha.. En god hälsa hade ju varit fint men nu ska jag inte klaga.. Lite hjärtproblem kan man ju leva med.

Eftersom jag nu under LÅNG tid varit sjukskriven så finns det en väldigt enkel sak jag önskar mig... För alla vet väl om att på det blir man inte fet och har inte direkt möjlighet att unna sig något utöver det nödvändigaste...

Så det jag vill ha just nu är:

   I massor vill jag ha det.... 

Kommer garanterat inte hända men om någon vänlig själ i vårt avlånga land tycker att han/hon har alldeles för mycket av den varan så är det helt okey att skicka hit dem till mig. 

Om jag skulle få en massa pengar skulle jag unna mig lite lyx och må bra-saker, jag skulle skämma bort mina vänner för att på så vis visa min uppskattning för allt de gjort under den här tiden.. 

Men eftersom sannolikheten för att detta skulle ske är typ -23 på en skala så tar jag och väljer något helt annat...

Det jag skulle vilja ha just nu är en väggdekoration som jag tycker sammanfattar min inställning till livet i stort.. 

Ett materiellt önskemål, det vet jag men det skulle glädja mig om den satt på min vägg här hemma....

Avslutar nu där och önskar dig en trevlig dag - här skiner i alla fall solen..

Var rädda om varann och kramas i massor..   

Det här har tagit mig ett par timmar att klura på. För vad har jag att berätta om mig själv som jag inte berättat än? Hmmm, det finns väl kanske massor men det är också sådant jag väljer att behålla för mig själv..

Efter noggrant övervägande har jag kommit fram till att jag har en sak jag kan dela med mig av...

JAG ÄR OTROLIGT LÖJLIGT LÄTTSKRÄMD!!! Och då menar jag verkligen löljigt mycket..

Bland mina vänner är detta ett av nöjena de har - att försöka skrämma livet ur mig.. 

För att du ska få ett hum om hur illa det e ställt med mig ska jag börja med att berätta om 1989!! Det var ju ett tag sen men just det året kom Jurkyrkogården på BIO!!! Nu är det egentligen otänkbart för mig att gå på en skräckis men just den här gången var vi i Jönköping och jag fick besked av mina "vänner" att visst gå du på något annat men då tar du dig hem själv.. Och 6 mil mitt i natten är inte ens jag sugen på att gå..

På den tiden fick man reklamprov när man gick på bio - som liten bonus. Den kvällens reklam var en provflaska med Clerasilschampoo som satt fastklistrad på en liten kartongbit. Gissa hur mycket jag såg av filmen?? Inte mycket då jag hade kartongbiten framför ögonen mest hela tiden. Men jag kan ju erkänna att när kattjäklen hoppar från trädet så var jag helt klart uppe i salongtaket och vände.. Trodde seriöst att jag skulle dö.....

För att förtydliga så kommer här ytterliggare exempel...

Filmen Wolfman vågade jag titta på i EXAKT 26 minuter sen höll jag på att kissa ner mig, stängde av och tittade sedan klart på den i FULLT dagsljus och med ALLA lampor tända.

När vi var på första delen av Harry Potter och Dödsrelikerna så slutade Örjan titta på filmen för att studera min reaktion under filmen.. Och då är det ju så att jag läst böckerna och är väldigt medveten om vad som kommer hända.. Örjan tyckte detta var apkul och skrattade gott efteråt.... Kanske ligger en sanning i det där med att skadeglädje är den enda sanna glädjen.

Jag tror att jag varit tydlig nog nu för att få dig att kunna se bilden framför dina ögon. Och vet du vad, jag bjuder dig på det skrattet....

Kan ju dessutom tillägga att det handlar inte bara om film. Jag är lika lättskrämd i vardagen. Det händer tex att mina vänner kommer hem till mig och jag inte hör dem utan helt plötsligt är de bara där... Herregud vad rädd jag blir. Lyfter lätt en meter eller två från backen och det e inte illa med tanke på att det är nästan 100 kilo som ska lyfta.

Örjan brukar dessutom ha som sport att skrämma sina vänner... Fast av hänsyn till mitt stackars hjärta - det lät i alla fall bra när jag skrev det - eller i ren självbevarelsedrift låter han oftast mig vara... Kan ju bero på att han är väl medveten om att om han verkligen skulle satsa på att skrämma mig är risken överhängande stor att han skulle åka på en riktig käftasmäll... Och det vore ju inget bra..  Annars är jag fullständigt övertygad om att han skulle lyckas alldeles ypperligt med sitt projekt. För han är ju helt klart insatt i vad som skulle få mig att freaka ur fullständigt.... TACK ÖRJAN för att du låter bli!!!

Avslutar nu som vanligt: Var rädda om varann och kramas i massor..  

Alla har vi ju en bakgrund som av någon anledning speglar vår personlighet. För inte är det så att man väljer en bakgrund helt utan anledning??

Nu menar jag inte den bakgrund vi släpar med oss i vår ryggsäck utan det vi ser när vi sätte på datorn eller mobilen..

För detta är dagens ämne. Vad har jag för bakgrundsbil på min dator/mobil??

       Det här är vad jag beskådar när jag har datorn igång. Mina barn brukar säga att jag är ego.. Och det är jag kanske men just de här bilderna på mig tycker jag är vansinnigt snygga.. Och tänk bara att det är jag!!! För det e ju det.

Och jag tror ju att ibland mår man bra av att få vara just lite ego. Så länge det inte sätter sig i huvudet för mycket. Sen är det väl bäst att tillägga att jag inte sitter och beundrar mig själv dagarna i ända.. Jag gör mycket annat på datorn och ser sällan bilderna som rullar i bakgrunden.. 

 Och det här är vad jag har som ögongodis på min mobil. Bilden har jag tagit själv en morgon för ungefär ett år sedan när jag satt vak. Och jag var ute och sträckte på benen lite.. Bilden för mig betyder mycket och jag tycker den är vacker.. För mig står den för ljuset, viljan att komma framåt och den ger mig hopp.

Så vad har du på din dator/mobil? Och har du också en anledning till varför du har just det du har?