Hej där ute, kära vänner. Hann ni sakna mig? Kan ju hoppas det i alla fall - lite.

Det blir bara en snabbis idag men det är ju bättre än ingenting.

Jag har nu efter allt farande fram och tillbaka landat hemma i min lugna vrå. Eller lugna och lugna, det kan ju diskuteras.. Inatt när jag satte fötterna innanför min dörr trodde jag hamnat i nån krigzon - lämpligen i Libyen eller kanske Syrien... Sonen hade inte skött sig så han har fått sig lagom mycket avhyvling och blivit ombedd att röja upp det han ställt till med.. 

Sen har jag ju min andra inneboende - mannen med massa hår och vett som försvann med kulorna..  Frispel hade han som vanligt och jag har allvarligt funderat på att skicka in en namnbytesblankett på honom.. Han kan ju inte heta nåt sånt timidt som Pepsi!! Funderar på om Schizon skulle passa men frågan är ju om jag i så fll plockar fram hans bänga karaktär annu mer? Får nog fundera på detta ett tag till...

Den här gången blev han dock riktigt glad över att se mig. Tidigare under sommaren har han varit pissur på mig när jag besökt mitt hem och inte pratat med mig alls. Inatt kom han uppkrypandes och mös in sig i min armhåla.. Mysigt.

Annars har jag under veckan hunnit med lite trevligt umgänge med goda vänner hemma i stan... Och inte nog med det.. Jag har vrit tonårsterapeut åt min dotter.. Hon ringde mig alldeles förtvivlad härom dagen och tyckte att livet var mest pest och pina. Elelr det var vad som framgick av de få ord som gick att höra mellan snyftningarna.. Fanns inte så mycket annat att göra än att hämta hem henne så vi kunde reda ut saker och så att jag som faktiskt är halvdöv kunde höra vad hon sa... Tror nog att vi lyckades riktigt bra och att lösningen på de stora tonårsbekymren blir riktigt bra. Det utvisar ju tiden... Men kan ni tänka er scenariot? Hulk, snyft, JAG, hulk, snyft, snörvel, nåt ohörbart, snyft, snörvel, hulk...... Man får inte så mycket begripligt ut av det eller?? Men som mamma blöder givitvis mitt hjärta för henne och jag kan ju inte bara lämna henne sån när hon dessutom sitter en hel massa mil iväg på internatet... Näe, hem blev det och sedan var det lugnt...

Nu ska jag börja ladda inför helgens festligheter i min lilla by.. Jag inleder detta med att bli bjuden på middag och bio ikväll.. Får rapportera om detta senare..

Så nu önskar jag dig en helt underbar helg och säger på snart återseende.

Var rädda om varann och kramas i MASSOR!!!