Måndagkväll i Eksjö och på det stora hela har det varit en bra dag. Solen har skinit nästan hela dagen. Kom en kort skur tidigt i eftermiddags. Men det gjorde inte så mycket.

Nu har ju vädret gjort att jag inte tittat på någon film idag, varför göra det när solen skiner och värmer mig?? För mig finns det ingen anledning till att kasta bort tiden såna dagar.. Kommer ju regniga dagar när man kan bädda ner sig och slå ihjäl en timme eller två.

Så dagens fråga är: Ska du se Sex in the city 2?

Och även om jag nästan skäms lite så måste jag ju erkänna att jag har sett den... Pinsamt. Jag som inte följt serien på något vis. Har nöjt mig med att se enstaka avsnitt utan något sammanhang. Och hos mig är det svårt att förstå seriens storhet. Men men, alla gillar vi olika saker.

Nåväl, filmen har jag sett och jag kan ju inte påstå att den gjorde något större intryck på mig. Knappt värt att ens komma ihåg. Just den typen av film är vad jag brukar kalla perfekta dagen efter-filmer.. Man behöver inte ha någon hjärna för att ta sig igenom eländet.. Utan då kan man ligga som en padda med täcket upp till hakan, stoppa i sig pizza och i övrigt gapa som en tom fågelholk..

Men visst har filmen sina stunder som lockar fram ett leende i alla fall. Och visst skulle jag gärna byta plats med tjejerna och ligga i solen utmed poolen och bara njuta.

Men eftersom jag tycker den här typen av film är så trivialt och banalt byter jag genre lite istället..

För så här är det.. Trots att jag SNART är 39 år hade jag inte sett E.T förrens i lördags!!! Jag vet ju att det är en kultfilm som tillhör min generation. Och till och med mina barn hade sett den före mig.. Nu får jag ju skämmas... 

Jag gjorde ändå ett försök förra lördagen igen men då somnade jag ifrån den. Nackdelen om man bäddar ner sig ordentligt och börjar titta på film vid 9-snåret en lördagkväll efter en LÅNG vecka.. I vilket fall som helst, i lördags tog jag tag i det projektet.. Och jag får faktiskt erkänna att jag nu förstår kultstämpeln.. Och mina två timmar i lördags var inte det minsta bortkastade.

En härlig film som gjorde mig glad och varm om hjärtat. Drew Barrymore är förvånadsvärt lik sig trots alla år som gått sen E.T

Självklart märks det rent teniskt sett att filmen är nästan 30 år gammal och hade det varit idag så hade den aldrig slagit.. Men det är ju en del av filmens charm.

Så för att avsluta min filmsammanfattning ikväll föredrar jag E.T i marathon framför Sex in the city 2. Sen är resten upp till dig som läser detta.

Imorgon ska jag fundera på höjdpunkter i livet.

God kväll världen.