Direktlänk till inlägg 5 september 2011
Nu är det inte så att jag har en dålig dag eller känner mig speciellt nere idag. Jag har haft en riktigt bra dag får jag säg. En trevlig tur till Rottne med mellanlanding i Växjö med suverän lunch och trevligt sällskap, ett besök hos doktorn med bra resultat och i övrigt lugn och ro. Mer kan man väl inte begära en regnig septembermåndag????
Nä det tycker jag inte. Anledning till mitt val om ämne är mycket enkelt. I bilen mellan Älmhult och Rottne så dök det upp minneslåtar för mig och Titti som är relaterade till begravningar eller personer som är döda. Låtar som både Titti och jag tycker mycket om och som vissa dagar gör oss glada och vissa nedstämda... Idag fick vi gåshud och det är ju också en känsla att uppleva.
Nåväl, jag kan ju börja med att berätta vilka låtar vi lyssnat på. Idag var det Bobby Bare med 500 miles away from home och Chris Medina med What are words, två berörande låtar.
Det som fick igång mig sen var funderingarna just kring hur jag vill ha det när det är dags för mig. Inte för att jag på något vis tänkt lämna in än - ABSOLUT inte!! Men då och då berörs ämnet och varje gång känns det lika aktuellt att fundera över det. Har du funderat på hur du vill ha det??
Jag menar i både stort och smått.
Om jag berättar hur jag tänker kanske du delar med dig av dina tankar kring detta.
Jag vill bli kremerad till att börja med, begravd i minneslunden om det inte är så att reglerna är ändrade och jag kan få spridas ut över en vacker äng.
En dödsannons är inte nödvändig för min del men om nu de som finns för att ta hand om allt efteråt verkligen vill ha det så visst fine. Men jag vill inte ha en massa kristet dravel i den - tror ju ändå inte på Gud - utan i så fall vill jag ha Carpe diem eller något liknande där.
På begravningsakten vill jag verkligen inte ha en massa sorgsna svartklädda typer, näe de som kommer dit ska komma som de brukar klä sig oavsett hur "lämpligt" det kan anses. För jag vill att de som kommer dit är sig själva så mycket de kan och inte sätta upp en prydlig fasad..
Blommor vill jag inte ha!!!! Kommer ni med det då blir jag arg och lovar att hemsöka dig resten av ditt liv.. Och tro mig det kommer jag fixa.. För faktum är ju att om du inte kunde ge mig blommor medans jag levde då har jag baske mig ingen nytta av dem som död. Eller? För inte sjutton kan jag lukta på dem elelr njuta av färgen på dem då? Just det kan göra mig upprörd när jag går på andras begravningar - det faktum att då kan man ödsla bort hur mycket pengar som helst på något som inte betyder något längre - ge hellre blommorna till personen som är i liv eller varför inte kosta på dig att dela med dig av din tid en liten stund, det betyder ju något och gör skillnad.
Det finns två låtar jag vill ha spelade och det är Amazing grace - egentligen på säckpipa men det lär ju inte hända - och Home av Michael Bubblé. Två låtar som betyder mycket för mig.
Efteråt skulle jag vilja att de som samlas faktiskt ställer till med en sjuhelsikes fest, partar loss och dansar på min grav - för det är vad jag skulle ha gjort om jag hade varit där.. Ja vet att det låter hemskt men om man ska hedra någon så ska man väl göra det i den personens anda? Annars är vi ju tillbaka till att hyckla och bara hålla fasaden snygg och sådant skiter ju jag ett stort stycke i.
Nu menar jag inte att det på något vis är fel med svart på begravning, landgångsbjudning och kaffe i församlingshemmet efteråt osv.. Det ställer jag upp på om det krävs av mig.
Min mormor gick bort för 1,5 år sedan och på hennes begravning bar jag svart, la blommor på kistan och åt landgången efter. Men det var för att min mormor skulle velat ha det på det viset.. För så var hon uppfostrad och uppväxt med att det ska vara.
Nu lämnade jag blommor till mormor varje gång jag hälsade på henne medans hon levde. Och var det inte en blomma var det lite choklad eller något annat som jag visste att hon tyckte om och skulle uppskatta. Och för mig betyder det mer än blomman jag la på kistan..
Och faktum är att det här med begravningar och så är nog det som orsakar mest tjafs, bråk och elände inom den egna familjen - eller i alla fall har det sett ut så i min familj. Kanske inte så mycket själva begravningen men det är ju inte slut med det.... Så till mina barn - eller vilka det blir - som får städa bort mig sen. Släng skiten, spara inte på en massa, trät inte - det e bara materiella ting ändå. Utan se ljust på saker och ta nya tag, för det hade jag velat..
Natti natt - in i drömmarnas land. Ses i Nangijala.
Alla har vi väl fått just den där frågan... Å har vi inte fått den personligen så har vi nog alla tänkt över den i alla fall.Vad skulle du ta med till en öde ö, eller vad skulle du inte kunna klara dig utan?Jag har idag bestämt mig att lista de 4 vik...
Ett val för livets skull
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | ||||||
5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | |||
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |||
19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 |
|||
26 |
27 |
28 | 29 | 30 |
|||||
|